Innovation som fenomen undflyr styrning. Nya idéer framstår ofta som otydliga eller svåra att värdera, och det som i slutändan skapar genombrott passar sällan in i etablerade modeller. Innovation är inte bara en systematisk process, det är ett avsteg från det förväntade som kräver utrymme för det som utmanar och inte direkt kan motiveras i traditionella termer av lönsamhet. Framgångsrika organisationer förmår därför balansera behovet av struktur med en genuin tolerans för osäkerhet, friktion och det oförutsägbara.
Bakgrund
Många väletablerade produkt- och tjänstebolag är organiserade för effektivitet kring sina etablerade erbjudanden. Man har hittat en fungerande affärsmodell och strukturerat organisationen för att skala, kontrollera kostnader och optimera det som redan fungerar.
I denna fas kan innovation fortsätta inom befintlig affär genom exempelvis produktförlängningar, nya format eller koncept – det som brukar kallas en “product exploit”-fas. Denna fas är en viktig fas för ett företags framgång i att skapa långsiktig lönsamhet, vilket i sin tur kan skapa budgetutrymme för att ta fram nya erbjudanden.
För att möjliggöra detta arbetar många företag med tydliga processer och projektmodeller, som exempelvis PROPS och Stage-Gate. Dessa skapar förutsägbarhet och kvalitet, och fungerar väl så länge innovationen ligger nära det befintliga erbjudandet.
Produktlivscykel där mognadsfasen kan förlängas genom vidareutveckling och innovation.
Disruptiv Innovation – innovation av ny produkt eller tjänst
Förr eller senare når även etablerade företag en punkt där ett större innovationssprång blir nödvändigt, drivet av förändrade kundbehov, ny konkurrens, teknologiska skiften som AI eller nya affärsmöjligheter, till exempel genom data. Utmaningen är att organisationen nu är byggd för att optimera det befintliga, inte för att skapa något nytt. Nya initiativ saknar naturlig hemvist, kräver andra kompetenser, nya produktionsförutsättningar och ibland helt nya säljkanaler.
Ofta startas arbetet av mindre, engagerade team. Men den verkliga utmaningen uppstår när idéer ska realiseras. Den etablerade organisationen är upptagen med att leverera på befintliga affärer, och nya initiativ konkurrerar om uppmärksamhet. Det medför att det ofta krävs ett starkt business case för att få prioritet trots att lönsamheten ännu inte går att bevisa. Resultatet blir att initiativ lätt fastnar i hinder kopplade till produktion, lansering och skalning – och riskerar att dö ut innan man vet om de faktiskt kan bli framgångsrika.
Att utveckla nya erbjudanden innebär att navigera i hög osäkerhet. Traditionella projektmodeller är byggda för effektivitet och förutsägbarhet, inte för det experimentella och iterativa arbetssätt som innovation kräver.
Frikopplad innovationskraft
Ett sätt att både bevara den befintliga organisationens styrkor och samtidigt bygga innovationsförmåga för nya affärer är att etablera en frikopplad arena, till exempel ett X-Lab eller en så kallad NeXT-enhet.
En frikopplad enhet är en strukturerad innovationsarena skapad för att utforska nya möjligheter utanför den ordinarie organisationens processer och styrmodeller. Genom en parallell, teamcentrisk organisation möjliggörs hypotesdriven utveckling, snabb prototypframtagning och tidig validering av nya erbjudanden innan större investeringar eller organisatoriska förändringar görs.
Med iterativa och experimentella arbetssätt arbetar man systematiskt med att reducera de största osäkerheterna. Fokus ligger på att testa affär, teknik, produktionsmöjligheter och kundvärde i små steg genom att gradvis utveckla koncept och prototyper för att lära sig om nya konsumentsegment och marknader till skalbara produkter/tjänster.
12 Framgångsfaktorer
Oavsett vilken modell man väljer för den tidiga utvecklingsfasen för innovation finns det framgångsfaktorer att ta i beaktning. Innovation kräver en medveten balans mellan tydliga ramverk och en hög grad av flexibilitet. Strategiska strukturer i form av riktning, dedikerade team och anpassad finansiering skapar nödvändiga förutsättningar för fokus och framdrift, medan själva arbetssättet inom dessa ramar måste förbli experimentellt, iterativt och genuint anpassningsbart.
Nedan följer ett urval, baserat på våra erfarenheter i olika organisationer och branscher:
